Tillväxt och konkurrens

Basindustrin
Väl fungerande järnvägsinfrastruktur är en grundförutsättning för den malmbaserade, metallberoende och skogsrelaterade industrin i Sverige. De har tunga transporter och höga krav på leveranssäkerhet och kontinuitet. Med Norrbotniabanan kan kostnaden för godstransporter minska med 30 procent. Leveranssäkerheten ökar betydligt med dubbla spår.

Råvaruutvinning och förädling är viktigt för tillväxten. Vidareförädling med anknytning till basindustrierna i norr ger stort ekonomiskt utbyte även i andra delar av landet och i övriga Europa.

Besöksnäringen
Besöksnäringen är på frammarsch. Norrbotniabanan förbättrar tillgängligheten. Antalet gästnätter påverkas positivt av ökad bredd i kommunikationsutbudet. Med ny kustjärnväg skapas förutsättningar att även utveckla tågtrafiken på anknytande banor till inlandet och mot gränserna till Norge och Finland.

Nationell och europeisk godsstrategi

Nordens tyngsta godsflöden på tåg fraktas via Botniska korridoren. Den binder samman det naturresursrika norra Europa med de mest befolkningstäta marknaderna inom EU. Norrbotniabanan skulle åtgärda en allvarlig flaskhals i Botniska korridoren. 

Regionförstoring 

Bra järnvägsinfrastruktur ger större arbetsmarknadsregioner. Norrlandskusten har ovanligt bra förutsättningar, med städer och orter på rad. Restiderna kan mer än halveras med Norrbotniabanan. Vägtrafiken kan inte konkurrera med järnvägens restider, säkerhet och miljövänlighet. 

Klimatet

Ett ekologiskt hållbart samhälle förutsätter ökad andel järnvägstrafik. Tågdriften står för endast 3 procent av den totala energianvändningen i Sveriges transportsektor men för hela 24 procent av godstransportarbetet.

En annan orsak till vikten av att skapa goda förutsättningar för elintensiv industrin i Sverige är att alternativet, för till exempel pappersfabriker, ofta är länder med elenergi baserad på fossila bränslen. 

Samhällsnytta och ekonomi

Norrbotniabanan kostnadsbedöms till 18-20 miljarder kronor, med en positiv nettonuvärdekvot på 0,45. Det är den högsta lönsamheten bland samtliga aktuella, stora projekt på järnväg i Sverige.

Godstrafiken står för stor del av lönsamheten. Norrbotniabanan ger även effektivare arbetsmarknader, stärkt kompetensförsörjning och bättre tillgång till universitetsutbildning. Befintliga samhällsinvesteringar kan nyttjas bättre och trafiksäkerheten på vägarna ökar.

Järnväg saknas vid kusten trots att 60 procent av befolkningen bor där. Kuststråket i övre Norrland har befolkningstäthet motsvarande huvudstråken i övriga landet och dessutom högre täthet med stora industrier. 

Brister i järnvägsnätet 

Flera sträckor i dagens järnvägsnät har stora brister i kapacitet, vagnvikter och hastighetsstandard. Avsaknaden av järnväg längs kusten i norra Sverige är en grundläggande brist, liksom det faktum att systemet är enkelspårigt.

Botniabanan blir färdig 2010 och Ådalsbanan uppgraderas 2011. Norr om Umeå/Vännäs råder restriktioner i kapacitet och vikt. Haparandabanan blir färdig 2012 men sträckan Umeå-Luleå saknar slutgiltiga beslut.

Redan vid en femprocentig transportvolymökning behöver Stambanan genom övre Norrland (Vännäs-Boden) förbättringar med förbigångsspår, mötesstationer och signalsystem. Bangeometrin och standarden medför en grundläggande begränsning för tågvikterna och det kan bara åtgärdas med investering i ny kustjärnväg.